De senaste dagarna har jag försökt läsa Tove Klackenbergs deckare Påtaglig risk att skada från 2002, men det går inte så bra. Den handlar om åklagaren Svea och ett åtal mot två föräldrar vars barn har hittats mördade i en garderob. Svea inleder en egen undersökning när hon märker att det är något som inte stämmer, samtidigt som hon upptäcker att någon förföljer henne och vill henne illa.
Jag tycker att handlingen verkar väldigt bra, den känns spännande och det är trevligt med böcker som utspelar sig i Sverige. Jag har bara hunnit läsa ett 30-tal sidor men känner mig inte alls lockad att fortsätta läsa, det har känts motsträvigt att läsa de här sidorna. Jag fastnar inte för hur den är skriven och än så länge har jag lite svårt för Svea. Låt mig citera lite kring Sveas tankar på sida 11: "Och borde inte akne kunna åtgärdas hos en man som fyllt femtio? Hon studerade med intresse blemmorna. Käkarna inunder malde oberört på. Mannen som känner sig hemma överallt, utom i en rättssal, tänkte hon elakt.". Kände ungefär "åh yay, en bitchig åklagare" när jag läste det och blev inte alls intresserad av att läsa mer om henne, tyvärr. Ur ett perspektiv tänker jag att det visar att hon är mänsklig, men ur ett annat tycker jag att hon låter löjlig/otrevlig och det är ingen bra start för hennes karaktär.
Jag har tagit beslutet att inte fortsätta läsa boken och det känns tråkigt. Egentligen vill jag läsa ut den för att kunna ge den ett rättvist omdömme, men samtidigt har jag så många andra böcker jag kan läsa och känner inte för att lägga mer tid på den. Kanske skulle jag tycka att den blir bättre om jag fortsätter att läsa, men just nu känner jag inte för det. Vem vet, jag kanske ger den en ny chans någon gång i framtiden.
Betyg: -
