Häromveckan läste jag ut Färjan (2015) av Mats Strandberg. Vi får följa passagerare och personal på Finlandsfärjan Baltic Charisma, en färja som folk åker med för att festa och ha roligt. Under denna färd finns det dock något ondskefullt och övernaturligt med på båten och nu måste passagerare och personal kämpa för att överleva.
Jag tyckte boken var lite seg att komma in i först men när jag väl kommit in i den tyckte jag att den var bra och jag gillade att kapitlena är korta. Det var inte direkt många karaktärer som jag gillade i boken men Lo och Albin var väldigt roliga en bit in i boken. Jag tror att jag hade missat eller glömt bort att boken hade övernaturliga inslag till precis innan jag skulle börja läsa den, och blev lite lagom besviken. Nu tyckte jag att boken var helt okej, men den hade varit läskigare om det hade varit "naturlig" skräck som utspelade sig på färjan. Jag såg filmatiseringen av Konferensen kort innan jag läste denna och jag hade väl förväntat mig något liknande, men på en färja helt enkelt. Det hade ju helt klart varit läskigt om någon psykopat, eller flera, gick loss och försökte mörda alla på en färja liksom. Men men. Sen så är boken skriven på ett väldigt grovt och typ perverst sätt ibland, liksom när vissa personer säger eller tänker något, eller när författaren beskriver vissa handlingar. Jag har egentligen inte svårt för sådant men här blev det lite för mycket ibland. Om ni har läst boken kan ni kanske känna igen att det finns en beskrivning som handlar om mens där jag bara kände "Nämen va f*n, hur kom du ens på tanken att skriva det såhär, usch" xD Önskar att jag kunde glömma att jag läst meningen men den kommer nog leva i mitt huvud för alltid nu, haha.
Betyg: 7 av 10
