Då har jag äntligen läst ut ännu en bok: Förortssnuten (2021) av Hanif Azizi och Markus Lutteman. Den handlar om Hanifs uppväxt och hans jobb som polis. Hanif bodde på en militärbas i Irak med sin mamma, pappa och lillebror Saleh, där de var medlemmar av Folkets Mujahedin. Efter att pappan har dött flyr nioåriga Hanif och sexåriga Saleh medan mamman stannar kvar i Irak, och tillslut hamnar de i Sverige. Vi får följa brödernas uppväxt i Sverige och olika händelser som Hanif varit med om som polis.
Jag tyckte att boken var väldigt bra och intressant. Det finns många som är emot poliser eller som ofta ifrågasätter deras handlingar, så jag tycker att det är både bra och viktigt att få ta del av en polis erfarenheter. Hanif jobbar i förorterna och beskriver hur polisernas arbete går till där och hur svårt och frustrerande det kan vara. Poliser får skit när folk tycker att de inte gör något och de får skit när dem gör något för då gör dem det på fel sätt eller med övervåld.
Jag tycker även det är bra och viktigt att få ta del av hur det kan vara att fly och växa upp i ett annat land. Saleh hade lätt för att anpassa sig, lära sig språket, få vänner och var duktig i skolan medan det i princip var motsatsen för Hanif. I början hade de ingen kontakt med sin mamma och de bodde i båda bra och dåliga/mindre bra fosterhem. Det är jobbigt att läsa om saker som de varit med om, vi får till exempel ta del av ett möte med en socialarbetare där Hanif berättar saker som inte är bra hemma och socialarbetaren bryr sig inte... Men det finns även en del solskenshistorier och fina människor som har gjort mycket för Hanif.
Som sagt, jag tyckte att det var en väldigt bra bok och jag rekommenderar den starkt!
Betyg: 10 av 10
